Luckor

En flicka som
spelar spel med sinnet
som bedrar minnet

Snälla, finn ett
fel i hennes ögon

se hur dagen blåser
bort - hon springer i skräck
I svindlande psykoser

och ansikten blinkar
i svällande brunnyanser och
talande turkoser

Snälla, finn ett
fel i mina minnen

Sökandet efter min essens
i fragment av en våldssekvens -
mina ögonlock försvann

Vi reser genom svarta hål
håll i dig, det blir turbulens
Jag hittar inte rätt frekvens

Bilder stulna från min hornhinna
- ingen här kan påminna

I nervtrådarna var något intvinat
väntades, redo för att sluka
allt jag tror jag såg

Men långa fingrar är aldrig ödmjuka
när de har makten att ta -
makten att missbruka