Sorgekomplex

Jag antar att jag hade

komplex över min komplicerade sorg

för den var för påträngande, för tung,

den föddes ur ingenting

Jag gömde mig med den

så att ingen skulle känna den ruttna stanken

av komposterat hjärta, fuktskadad hy

så att ingen skulle rynka pannan

Rädd för att bli avvisad

att vara för tråkig att vara runt omkring

att vara för tung att bära, för stel, för stum

jag antar att jag skämdes

På nätterna när alla sov

vågade jag krypa fram, ut i världen

ömmande knän, bönande till natten

"snälla, jag vill inte lida mer"

Jag antar att jag var för ung

för att kunna hantera sältan på kinderna

och kanske var min omgivning oförmögen

att hantera trasiga själar

Jag antar att jag hade

komplex över min komplicerade sorg

kalkerad av minnen, inkräktaren i mig

född ur tortyren-

ingenting