Ljuv

Mina andetag är bräckliga, sköra,
de får min bröstkorg att
skälva av behag. Rysningar,
de skrämmer.

Jag vandrar högt, månen är
inte långt ifrån.
Vinden smeker min hud utan
hjärta eller omtanke.

Gitarrsträngar kopplar mitt huvud
till den värld jag känner.
Jag smakar på öarna som råder
en bitterljuv röst.

Ljuset som speglas i mitt tak,
när jag blundar, kryper
för nära. Otryggheten i de
blekta strålarna.

Jag är skuggan som ej avbildar,
kylan i blodet. Våga,
inte närmre. Det förintar,
förgör de färger vi lever.