Evolutionen

mitt i evolutionen gjorde du din entré;
som en solförmörkelse
när jag var någonstans mittemellan
och du var på slutdestinationen
- stationen du hängt kvar på sedan dess

ofärdig plockades jag under våren
kall och stel och öm
för att skickas ned, huttrandes på golvet
ett eget helvete i någon annans värld
jag bar en krona av skam

vem hade jag varit idag
om inte du vänt allting avigt
om inte du hade vässat din blick i min hud,
skyllt din olycka på en flicka som inte ens var din
som inte ens var född

jag trodde att allt var meningen en gång
att jag föddes som en stor reva i molntäcket
guldkanten utbytt mot två fingrar
långt ned i strupen
ut med hatet i desperation

vem hade jag varit idag
om jag trott mig värdig liv
om inte du hade krossat dina flaskor mot mitt hjärta
utan att röra dig ens en centimeter
från ditt stålsatta fort

mitt i evolutionen gjorde du entré;
ödelade allting där du vandrade
berövade mig mina vingar, förankrade mig till världen
det verkliga lidandet
- där jag föddes igen

Fingeravtryck

Länge har jag vandrat bland de andra
De med långa fingrar som fläckat ner min hud
I världen där jag alltid var missanpassad
Hade de röster som viskade knastrande oljud

När deras vassa händer skar genom mitt kött
Blev alltid en djup längtan inuti mig uppväckt
Jag bar på något tungt mellan mina celler
En hemlighet inom mig som ville bli upptäckt

Var gång de snuddade vid mitt yttre
Lekte jag att jag var någon annan, något korrekt
Som de skulle nå, som de kunde förstå
Någon som skulle förtjäna deras kärlek och respekt

Jag använde mig av grovt sandpapper
För att sudda ut sotiga fingeravtryck från min hy
Var gång, lämnad med en länsad kropp
Attackerade jag mig själv med min egen avsky

När jag blickar tillbaka över helheten
Trots alla snedsteg, trots en dovt ärrad kropp
Har jag inget förlorat, inget är förstört
Snarare har jag skapat mig framtidshopp

Blodpropp

Min far har fastnat i mina blodkärl,

som en klump som bara växer

oavsett hur mycket jag springer,

hur mycket jag än flåsar och gråter

Min far har nog tappat greppet,

där han lägger sig på mina axlar

och barnsligt säger att det är hans rätt

att göra vad fan han än känner för

För min far ser inte sina egna fel

hur han trampat snett än en gång

bedövad i sina fötter blossar han

på sin adrenalinrusande undergång

Min far har fastnat i mina blodkärl

glömt bort att allt får konsekvenser

jag hör hans högljudda tystnad,

hans rättmätiga val att ignorera -

som våldsamt bedövar mig

Förintelsen

Jag ser bilderna av mina barndomsförebilder rasera
De underbara, ofelbara, räddarna av allt
Deras misstag smetar ut bläcket min värld är ritad i
Som tunga droppar sänker dem skeppet
Varje möte mellan papper och vätska, rätt och fel -
Explosioner som krossar mina fiktioner
Här, i det svarta havet förintas min fantasiverklighet
Drömmarnas roder splittras skoningslöst

Det är här ute, i floder av intet
Som man blir sin egen hjälte

Sorgekomplex

Jag antar att jag hade

komplex över min komplicerade sorg

för den var för påträngande, för tung,

den föddes ur ingenting

Jag gömde mig med den

så att ingen skulle känna den ruttna stanken

av komposterat hjärta, fuktskadad hy

så att ingen skulle rynka pannan

Rädd för att bli avvisad

att vara för tråkig att vara runt omkring

att vara för tung att bära, för stel, för stum

jag antar att jag skämdes

På nätterna när alla sov

vågade jag krypa fram, ut i världen

ömmande knän, bönande till natten

"snälla, jag vill inte lida mer"

Jag antar att jag var för ung

för att kunna hantera sältan på kinderna

och kanske var min omgivning oförmögen

att hantera trasiga själar

Jag antar att jag hade

komplex över min komplicerade sorg

kalkerad av minnen, inkräktaren i mig

född ur tortyren-

ingenting

Too many wasted years

I spent too many years with a man
Who could feed lies to my face
So I blamed myself for my jealousy-
For the doubts I couldn't erase

He fed his ego with the others
Those who kept me withered in anxiety
He made me believe I was the one;
I wish I hadn't been part in his variety

I spent too many years living his lies
He hid his infidelity behind my back
And watched how it burnt me-
He regarded my world turn black

All the games he played on me
Has truly got me mortified
I must've meant very little to him
Since he put the truth aside

I spent too many years with a man
Who only saw others when it was beneficial
Who had an ego that overcame all;
All his conquers were unofficial

All the eyes I must've met
Who knew just how I was cheated
All the eyes who knew who he was;
Egoistic and conceited

And don't you dare call it love
To hurt and mortify another
To betray over and over again
To cover it with smother

I spent too many years with a man
Who should have let me go long ago

Revbensburen

Jag krossade barriärerna vi byggt
För att klättra ur min revbensbur
Där jag spenderat oändliga timmar
Pressat kindben mot bröstben

Ömmande, bultande frihetsdrömmar
Hämmade av lättantändliga andetag;
Skulden när du smekte mina skråmor
Vi rev oss alltid på varandra

Reflektionerna på ögonlocksinsidan
Mörkret visar avskalade sanningar
Jag pressade möra ben mot varandra
Stängde alla vägar in till mig

Barriärras och bitter frihetssmak
Precis som jag föreställt mig det
Tiden kräver många fler timmar
För att bleka blåmärkta kindben

Jag ser en framtid i horisonten
Benhögen stirrar på min ryggtavla
När jag styr ömmande fotsulor bort
Mot bländande frihetsvaksamhet

Tyst Melodi

Mina ögon etsar sig fast i dig
Jag tappar kontrollen över mina blickar,
mina lemmar, mina leenden
Jag skjuter tanken långt bort
På konflikten mellan verklighet
Och detta maskhål i den

Jag faller mellan dina revben
Hög på fingertoppars melodi
Men när musiken stannar
Står jag ensam i stormen av mitt sinne
Med en fot i våran bubbla
Och en fot i en kall verklighet

När musiken stannar
Imploderar min bröstkorg igen
Mina dansande händer
Blir till darrande händer
Och luftgasen som jag andas in
Blir till brännande syre

en hemlig värld

Det finns en hemlig värld i din säng,
under ditt täcke blomstrar mystiken


En trappa ner
hälsar jag på verkligheten
Som en hammare mot min bröstkorg
En tsunamivåg som förstummar alla rörelser

Här nere
väntar den blå ångesten
Med knivar riktade mot mitt mellangärde
Gång på gång kliver jag naivt in i plågorna


Det finns en hemlig värld omkring dig,
där glömmer jag det mörka
där dina ögon kittlar min insida


Här nere
väntar självhatet
En pågående självdestruktion
Inifrån och ut, förtär den mig

Jag ber om tillträde
Stunderna då jag blottar mig själv
Och du välkomnar allt jag ger
Blir en tunn spricka i min verklighet;

En kontrast till min realitet

Våran Grav

dina kyssar hade alltid en bitter bismak
liksom hur mina läppar smakade salt
av fyra år i hålet som vi grävde
där jag väntade troget

du var alltid upptagen med trivialiteter
där du gick, omgiven av ditt eget buller
ibland såg du ned på mig, log,
förklarade din kärlek- gick

ibland kom du ner på en kort visit
berättade om hur otroligt glad du var,
för att jag var där med dig
för att vi var-

dina kyssar hade alltid en dödlig arom
du såg på mig genom en dammig hinna
kanske var det därför du inte märkte
att jag var där själv

jag fyllde min mun med jord varje dag
för att dämpa den bittra smaken när jag
såg upp- ut- såg ljuset
där du vandrade

                               utan mig

Heartbeats

Heartbeats - your heart is beating me
I wasn't supposed to give in
My inside cracks open with every breath
I stand here, revealing my skin

I'm terrified - I've seen this scene
Each time I painfully choked
And for every shared touch
More angst always awoke

Dizziness - I tremble before you
And only indifference is reflected
Help I need help I need air
Was this really unexpected?

Heartbeats - I'm completely infected

Sunburned

The sun decends to haunt me

Not leaving a single shadow

No escape from the burns

Of thruth, that it deals me

My eyelids glows red

When I try to evade it

But my inside already ignited

And reality flickers in my mind

Anxious Essence

You could summarize my life
With words like terror and fear
I was always so anxious
And I seem to be a light-year
away from being free

Every day I face the torture
Going on under my skin
Like cloaked demons invading
Shaking all that's within
me, what you cannot see

It seems to be a part of my essence
Like I'm bent to worry
I've always been patient
But in the end, I want to bury
the life-style of dread

Hope seems to be slipping
Will I always carry this pain?
That I've tried so hard to loose
Will every future day contain
this inner torment?

Labyrinth of Desire

All of their wishes and desires
Vibrates throughout my limbs
Turns into screams in my breast
Deafening my own passion
It's a cursed compassion
That's having me distressed

'No' is the hardest phrase
That I could ever utter
My heart screams the word
That I'm not allowed to release
Instead my pulse would increase
And my desire stays unheard

For I never learnt the meaning
Of being my own individual
The angst is always greater
When I try to put myself first
There's still a sickening thirst
I just don't want to be the traitor

Annihilation angst

My ribcage is about to explode from the pressure
That never gets relieved
As I keep on tumbling towards distant goals
That yet are not achieved
I realize that all this time I was the one
Who had me deceived

Long ago, I decided to conquer my future
With any means required
I thought it would do with being aware
Of what I really desired
Yet the days move on too quickly
And that motivation expired

So my heart moans out of the inner torture
And my limbs won't obey
How did I lead myself here - in this vacuum
Why would I stray?
Everything important to me
I seem to push away

My ribcage has a bomb ticking within it
I try to lay low
Terrified that another wrong step
Would make it blow
Fireworks as I go under - look
It's making me glow

Retained Words

There's a whisper deep within me
That I enshrouded long ago
Back when the sky became a graveyard
For someone I used to know

I hid the words with aching care
Slowly, I swept them away
In a way they make history repeat itself
It's like I loose you every day

There's a whisper deep within me
That I'm trying to retain
Saving a compaction of everything
I'll say when we meet again

Waking dream

My mind flows in separate directions
Recoloring everything I know

I try to tame the beasts in my chest
I wish to breathe, I want to grow

Yet I find myself in the same old terror
Each tarnished step burns and aches

My mind splits and shatters before me
Each thought turns into quakes

I must've brought my nightmares with me
When waking up in this brittle reality

I must've stored the acid in my rib-cage
Filled it up with pure brutality

But these trembling limbs are my normality
And I think sanity might be a triviality

Slipping Acid Thoughts

Is that you bent over the edge
Between sparkling decadence,
Coalesced memories and dreams,
Deciding where to lay all sense
Patching yourself along with
Soft and bitter evanescence,
In a way - searching for reason
Secretly contemplating coincidence

Is that you glancing at your shadow
Lost in the limits of gravitation,
Diminished cause, damaged effect
Fragments lacking destination
History-phobic, addled comfort
Retrieving holes on imitation
Shielding from implication - are you
Watching your mind in disintegration

Luckor

En flicka som
spelar spel med sinnet
som bedrar minnet

Snälla, finn ett
fel i hennes ögon

se hur dagen blåser
bort - hon springer i skräck
I svindlande psykoser

och ansikten blinkar
i svällande brunnyanser och
talande turkoser

Snälla, finn ett
fel i mina minnen

Sökandet efter min essens
i fragment av en våldssekvens -
mina ögonlock försvann

Vi reser genom svarta hål
håll i dig, det blir turbulens
Jag hittar inte rätt frekvens

Bilder stulna från min hornhinna
- ingen här kan påminna

I nervtrådarna var något intvinat
väntades, redo för att sluka
allt jag tror jag såg

Men långa fingrar är aldrig ödmjuka
när de har makten att ta -
makten att missbruka

Contradictions

I regard a story on repeat
Once again, my world is quaked
What broke too long ago
Still lingers in me, not awaked -
This hunger never fades

As truths are shattered
I relish to experience to be real
Placid storm on rampage;
These emotions I cannot seal
The hunger pervades

I regard a story on repeat
This chaos has got me seized
I don't want to evaluate
This hunger needs to be eased
It could starve for decades

Reversed delight conquers
I cannot be pleased